Därför att...
Ni vet att man ibland bara känner att typ allt går emot en. Man liksom försöker med allt att vara positiv och ändå så är det som att man kommer an som en tvättäkta bitch. Inte alls meningen att vara bitter och sur, livet bara är så just nu. Lite trög period som får mig att bli stressad, vilket leder till irritation och surhet. Hatar såna här perioder, man kämpar för att få saker gjorda men det är samtidigt som att man inte gjort något alls. Asjobbigt då jag är en person som vill få saker gjort, vill ha saker på ett speciellt sätt och så snabbt som möjligt helst.
Nä usch för dessa dalar, nu vill jag att der börjar gå uppåt igen. Tack för mig och detta klagoinlägg. De behövs väl också ibland.
Livet är inte perfekt och ibland märks det extra tydligt!
