Prinsessrum

Det var hennes önskan och sen vi köpte nya sängen har hon längtat så efter att få sova i prinsessängen, vi var bara tvungen att vänta på att madrassen skulle komma. Och nu är det andra natten hon sover i sitt rum igen. 

Kände att de kunde vara skönt för både henne och för oss. Viktigt att få kunna sova ordentligt när man jobbar. Och speciellt med tanke på att jag känner att det är lite mycket just nu. 

Känns dock inte okej när man försöker prata med någon om det då det bara är 100% jag jobbar och alla andra gör det också. 

Jo men, alla tar inte hand om människor hela dagar, vissa såklart, men långt ifrån alla.. alla jobbar inte som fan en vecka, knappt hemma förutom för att sova och sen skitpass veckan efter det med bland annat helgjobb varannan helg. Känns som att jag knappt träffar mina barn och det gör mig ledsen i själen alltså. 

Vill alltid göra mitt bästa och trodde inte 100% skulle vara något problem, men nu har jag lärt mig till nästa gång. Förstår inte hur jag tänkte med tanke på att sist jag jobbade så gick jag typ 50% och mådde ändå skit.. Hur gick tanken med 100% nu? 

Trivs däremot jävligt bra med själv arbetet och kollegorna, så dagarna går ändå. Men det är tiden med mina barn jag känner att jag inte vill förlora. 

Lite bilder från Emmys rum. Inte helt klart ännu men en bit på vägen iallafall!